Hoppa till innehåll

Jubileumsvasan

Hela hundra år efter det första Vasaloppet var det nu dags för den efterlängtade Jubileumsvasan. Tävlingen beskrivs som en hyllning till de som drog igång tidernas första Vasalopp, vilket gick av stapeln just 1922. Dessutom ska Jubileumsvasan ses som en möjlighet för åkarna att uppleva hur det var på den tiden, då när allting startade.

Målet med Jubileumsvasan är alltså att allt, till så stor grad som möjligt, ska återspegla de Vasalopp som deltagarna fick uppleva under det tidiga 1920-talet.

Innehåll visa

Detaljer kring loppet

Här kommer även lite kort fakta kring Jubileumsvasan:

  • Datum: 12 februari 2022
  • Distans: 90 kilometer
  • Start: Den gemensamma starten gick klockan 07.04 på en åker nedanför Vasastenen, några meter från Olnispagården i Sälen
  • Mål: Vid Gustav Vasa-statyn i Mora
  • Typ: Individuell skidtävling, men också en slags fest.
  • Utrustning: Tidsenlig utrustning, så som det var för hundra år sedan.
  • Karta: Finns att se på den särskilda Jubileumsvasan-sidan på vasaloppet.se.
  • Stil: Klassisk teknik som det var 1922 (fri åkteknik).
  • Klass: Gemensam klass för damer och herrar.
  • Ålder: Från det år du fyller 19.
  • Priser: Segraren får den klassiska kransen och övriga åkare får medaljer.
  • Prisceremoni: Cirka kl. 19.00 i målområdet i Mora.
  • Hur många anmälda: 139, lika många som var anmälda till det första Vasaloppet.

Att intresset för Jubileumsvasan var stort är givet. De 139 personer som bjöds in till loppet var utplockade av över 550 ansökningar. TV-sändningen sågs av många tittare och en stor skara åskådare kom även för att se ett tidsenligt Vasalopp.

Sänds Jubileumsvasan på TV?

Det gjordes en TV sändning live via Vasaloppet TV och du kan se den i efter hand om du inte har sett loppet. Sändningen finns även tillgänglig på SVT Play.

Färdväg Jubileumsvasan

Det fanns tre kontroller längs vägen innan skidåkarna slutligen nådde målet i Mora. De tre kontrollerna med tillhörande sträckning:

  • Sälen – Mångsbodarna: 27 kilometer
  • Mångsbodarna – Evertsberg: 23 kilometer
  • Evertsberg – Oxberg: 14 kilometer
  • Oxberg – Mora: 28 kilometer

Starten i Sälen skedde på den västra sidan om Västerdalälven.

Sälen – Mångsbodarna

Åkarna tog sig från Sälen ned på ”å-steja”, vilket betyder älvbrinken. Denna följer de till Olnispagården som ligger västerut. Efter gården passerade de Västerdalsälven över en liten hängbro. Just här kan det bli lite kö eftersom det bara får plats en åkare i taget. Sedan skidade åkarna över landsvägen där den längsta och högsta stigningen börjar. Sträckan är cirka två kilometer lång och på slutet når de den högsta punkten. Därefter kunde jubileumsåkarna lättare staka sig vidare och även kanske njuta lite av naturen på vägen.

Halvvägs till Mångsbodarna kom de in i Älvdalens kommun och det började slutta svagt nedför. Sträckans inledande del bestod av packad snö medan den sista biten hade mer lättåkta spår som pistats med maskin.

Mångsbodarna – Evertsberg

När åkarna hade fått sig något att äta och dricka tog de sig vidare längs ett svagt sluttande parti inne i Vasaloppsarenan, på väg mot ”köldhålet” i Tännäng. Även den här biten är preparerad med pistmaskin. Efter Tännäng fick åkarna samsas i spåren med hästar som kör timmer i skogen, precis som på 20-talet. Sedan kom de in på Vasaloppsarenan igen.

En lång uppförsbacke avslutade sedan sträckan in mot Risbergs fäbod varefter den tuffaste delen av spåren kommer. Just här finns många små, korta och intensiva backar som verkligen suger musten ur de flesta åkarna och det är precis här, strax innan Evertsberg, som åkarna har passerat halva Jubileumsvasans sträcka.

Evertsberg – Oxberg

När skidåkarna sedan sa adjö till kontrollen i Evertsberg fick de möjlighet till lite ”vila” i ungefär sju kilometer, ner mot fäboden Sjurby vid Oxbergssjön. Biten efter är lite knixig med en del uppför och utför att hålla koll på. Efter det går vägen längs sjöns norra kant på en svagt kuperad sträcka som är pistad av skoter och bandvagn.

Första halvan mellan Evertsberg och Oxberg skidas därmed i de vanliga Vasaloppsspåren, medan den andra halvan genomförs i ”fel” åkriktning. Strax efter nådde åkarna den tredje och sista kontrollen som ligger vid Oxbergs järnvägsstation.

Oxberg – Mora

Efter Oxberg skiljer spåren i kvalitet, både med packat underlag och pistade spår i arenan. På flera ställen skidade de längs 1922 års spår, så nu fanns det verkligen möjlighet att känna av historiens vingslag. Exempel på dessa är stenbron i Läde där alla Vasalopp passerat och fortfarande gör. Läde banvaktarstuga är ett annat exempel (där sägnen säger att Strål-Lars förlorade segern 1922 när han gick in för att äta pannkaka) och Eldris station, som numera inte finns kvar. Terrängen här var relativt lättåkt men säkert nog så jobbig efter så pass många mil i benen.

De två sista kilometerna skidade åkarna över Prästholmen och Mora camping. Strax innan Aukland-bron vek de sedan av över Hemulån upp på Badstugatan. De sneddade sedan över Stapelåkern precis bredvid klockstapeln och gick sedan slutligen i mål under devisen ”MÅL”.

Lika många deltagare som förr

Det var 139 personer som fick chansen att delta i loppet, vilket var lika många som var med i det första Vasaloppet 1922. Av de 139 personerna som blev utvalda till Jubileumsvasan kom 130 stycken till start. Jämfört med den vanliga versionen av loppet är det stor skillnad. Där deltog i år hela 15 800 personer.

Startlista

130 skidåkare stod på startlistan när skottet gick i Mora. Bland dem kunde man hitta flera kända ansikten, bland annat följande:

  • 34 Staffan Larsson – Blev Vasaloppssegrare 1999 och sedan fyra gånger bland de tre bästa. Han blev berömd när han stakade sig igenom Vasaloppet 1994. Staffan var även kransmas 1994 och är i dag officiell Vasaloppscoach.
  • 39 Anders Södergren – Har varit med i tre OS och vunnit guld i stafett 2010 och brons 2006. Har totalt fem VM-medaljer och tre världscupsegrar, varav Holmenkollens femmil två gånger. Anders har även tolv individuella SM-guld, fyra Vasaloppsstarter (18:e som bäst). Han var snabbast i Nattvasan 2019 och är dessutom känd för allmänheten genom sitt deltagande i SVT:s Mästarnas Mästare.
  • 41 Oskar Svärd – Är en av Vasaloppets allra främsta genom tiderna efter att han hela 14 gånger har placerat sig bland de tio bästa: Sex av dem har han stått på prispallen, varav tre som segrare. Det var åren 2003, 2005 och 2007. Tyvärr kom Oskar inte till start i Jubileumsvasan på grund av sjukdom.
  • 47 Daniel Tynell – Även han en av de främsta genom tiderna. Han har vart bland de tio bästa hela tio gånger och stått på prispallen sju gånger. Hans segrar kom 2002, 2006 och 2009.
  • 50 Mathias Fredriksson – Vann världscupen i längdskidor säsongen 2002/03. Tog även nio individuella världscupsegrar och deltog i fyra vinter-OS. Mathias har fem medaljer i OS och VM, 16 individuella SM-guld. Han är även en välkänd expert i Vinterstudion som sänds på SVT.

Det var alltså många skickliga skidåkare som stakade sig över mållinjen i Jubileumsvasan 2022.

Tidsenligt in i minsta detalj

För att allt skulle bli så autentiskt som möjligt bar deltagarna tidsenliga kläder och utrustning precis som det var 1922. Att vara åskådare är nästan som att flyttas tillbaka i tiden.

Kläder

Åkarnas kläder skulle vara gjorda i bomull och vadmal (vävt ylletyg) och understället skulle helst vara i ull. Inte någon typ av reklam var heller tillåten på varken kläder eller utrustning.

Utrustning

Åkarna fick använda sig av mobiltelefoner och pulsklockor så länge det gjorde det sparsamt och inte bara synligt. Helst skulle de inte bära pannlampa eller annan typ av belysning. Pjäxorna skulle bestå av näbbskor eller kängor gjorda i läder eller filttyg. Endast träskidor med en viss längs var tillåtna och de skulle även vara preparerade med tjärvalla. Bindningen skulle bestå av en läderrem för häl och tår och stavarna skulle vara av bambu eller trä, med kringla. De skulle om möjligt även vara så pass långa att de nådde till axeln på skidåkaren.

Regler

Det var tillåtet att byta skidor och annan utrustning under loppets gång så länge utrustningen fortfarande var tidsenlig. Nummerlapparna, som även de var i traditionell stil, delades ut på fredagen den 11 februari på Olnispagården i Sälen samt på morgonen på startdagen, lördagen den 12 februari. Åkarna var också tvungna att bära nummerlappen synlig.

Mat under loppet

Även servicen och maten skulle såklart vara tidsenligt. Det innebar att kontrollerna i Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg skulle bemannas med personal i tidsenliga kläder. På kontrollerna fick åkarna pannkakor, ostsmörgåsar, kaffe, buljong, blåbärssoppa, mjölk och vatten på tallrikar och i koppar gjorda av porslin. Vasaloppet rekommenderade också deltagarna att inte ta med moderna energiprodukter som bars och sportdryck. De skulle istället använda naturliga produkter precis som deltagarna gjorde 1922.

Övrig service

När mörkret kom fanns det funktionärer utmed spåret för att hjälpa till. Det fanns även möjlighet att bryta loppet på de tre kontrollerna. Skulle någon behöva fanns det viss sjukvårdshjälp på kontrollerna, samt en patrull i målområdet. Målet stängde när sista åkaren hade gått i mål.

Vem vann?

Överraskande nog blev årets vinnare i Jubileumsvasan en kille från Sjömarken i Borås. Hans tid blev strax under sju timmar och när han gick i mål hade 97 åkare tagit sig förbi Evertsberg. Till slut tog sig 115 av de 130 startande i mål och den sista deltagaren åkte i mål på tiden 18.38.00.

Bästa tjej

I 1923 års Vasalopp var en kvinna som hette Margit Nordin. Hon var den allra första kvinnan som överhuvudtaget åkte loppet och hennes tid var 10.09.42. Sofia Lind som var första kvinna i mål i årets Jubileumsvasa kom i mål på tiden 8.59.00.

Jämförelse med tiden 1922

År 1922 hade segraren vid målgång tiden 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Han hette Ernst Alm och vann trots att han var 20:e man i Evertsberg, tio minuter efter täten. Första loppet var det 117 åkare som fullföljde loppet. Alm blev belönad med segerkransen av den allra första kranskullan Therese Eliasson från Mora. Målgången var på den tiden en vitmålad skiva i träram med texten ”MÅL” upphängd mellan två flaggstänger.

Resultatlista

Så här såg årets resultat i Jubileumsvasan ut, med tider för åkarna:

Prispallen herrar:

  1. Erik Wickström, Hestra IF, 6.57.002.
  2. Anders Södergren, Östersunds Skidlöpareklubb, 7.07.003.
  3. Tore Stengrundet, Norge, 7.15.00

Wickström är officiell Vasaloppscoach och har även varit chefredaktör för Vasalöparen. Själv har han åkt tolv Vasalopp.

Bästa länsåkare på herrsidan:

  • Johan Samuelsson, 4:e plats, 7.37.00 (SK Järven)
  • Martin Rosvall, 5:e plats, 7.38.00 (TTGU)
  • Tobias Thomson, 6:e plats, 7.40.00 (TTGU)
  • Fredrik Lidén, 32:a plats, 13.43.00 (Föreningen Norsjö Skidor)
  • Emil Nordén, 33:e plats, 13.49.00 (Föreningen Norsjö Skidor)
  • Magnus Johansson, 34:e plats, 13.50.00 (Föreningen Norsjö Skidor).

Samuelsson har åkt Vasaloppet de senaste 23 åren. Han har länge drömt om att göra en tidsresa genom att åka Jubileumsvasan.

Prispallen damer:

  1. Sofia Lind, Duved, 8.59.002.
  2. Catrin Ingvarsson, OK Renen, 9.21.003.
  3. Ingela Gahne, XC Sthlm Ski Club, 9.44.00

Lind har vunnit Vasaloppet hela fyra gånger, och är därmed den mest framgångsrika damen i Vasaloppet. Hon var även snabbaste dam 1996.

Länsåkare på damsidan:

  • Emma Alenius, 18:e plats, 13.50.00 (Föreningen Norsjö Skidor)
  • Annika Manni, 22:a plats, 14.53.00
  • Kiwi Isaksson, 28:e plats, 18.38.00.

Alenius har åkt fyra vasalopp. Hon tävlar även för samma klubb som Ernst Malm, den första vinnaren i Vasaloppet.